NYC.
Nu är det bråttom, bråttom. Vi måste ut på stan, vi har bara två dagar kvar här i underbara NYC så vi har ingen tid att spilla.
Mamma Mia.
Nu har vi varit i New York i 1,5 dygn och vi har redan hunnit med en hel del. Vi anlände här igår vid tvåtiden, vi hann dock inte göra så mycket under dagen då det tog oss närmare fyra timmar att komma till hotellet. Det var lite segt men när vi väl kom hit till vårt underbara hotell kändes allt helt fantastisk. Vi bor precis jämte Empire State Building så läget är perfekt och herregud vad vi älskar den här staden. Igårkväll spenderade vi några timmar på en biograf här på Manhattan. Vi såg Michael Jacksons, This is it. En helt fantastisk film som visade Mr. MJ från hans bästa sida. Det var en jäkla skön stämning i salongen under filmens gång, mellan låtarna applåderades det, folk sjöng med och en och annan grät nog en skvätt lite då och då. Vi var lite chockade över att det inte var fullsatt, vi trodde inte ens att vi skulle kunna få tag till biljetter på premiärdagen men det var inga problem. Det var ju som tur va inte så folktomt som när vi såg The Stepfather i Santa Monica. Där var det jag, Malin och två till i salongen under filmens gång. Vi var färre besökare än personer som jobbade på stället den kvällen. Ibland undrar man hur saker går runt här borta, det är överbemannat med personal typ överallt.
När vi kom hit igår chockades vi lite av den kalla temperaturen och regnet. Vi har ju levt med trettio grader och strålande sol de senaste veckorna så vi frös mer eller mindre ihjäl innan vi kom till hotellet och kunde sätta på oss mer kläder. När vi gav oss ut på stan idag slapp vi regn och kyla och möttes istället av blå himmel och sol. Mycket skönt. Vi har shoppat runt Time Square idag och jag har självfallet köpt ännu ett par skor. Hur i h*lvete jag ska få ner dom i min resväska på söndag när vi ska flyga hem är ett problem som jag tänker hantera då. Nu på kvällen har vi vart och sett Mamma Mia på Broadway och det var så himla bra.
Imorgon på dagen ska vi turista på riktigt och på kvällen blir det partey.
Jag kan inte fatta att vi ska åka hem till Sverige på söndag. Det känns helt overkligt att vi ska tillbaka till ”verkligheten” redan. Det är lika bra att börja planera inför nästa resa på en gång...
This is it.
Nu har jag och Malin precis vart och sett This is it och dagens tips till er alla är: SE DEN! Om du någonsin gillat något som har med Michal Jackson att göra så kommer du älska den här filmen. Eller va fan, även om du mot all förmodan alltid har ogillat denna människa så kommer du älska filmen. Mr. MJ var verkligen en fantastisk människa och hans musik går inte att jämföra med någon annan musik.
LOVE - LOVE- LOVE
Vi kom förövrigt iväg från stormen i Los Angeles i tid imorse och flygresan gick alldeles utmärkt. Det var väldigt turbulent en stund i början men vi var så sjukt trötta så det var mest kul. Det kändes som en galet vild åktur i Balder på Liseberg.
Vi fick även en smärre chock när vi gick av planet i New York och möttes av kyla och regn, vi som har levt i trettio grader och sol de senaste veckorna höll mer eller mindre på att frysa ihjäl innan vi kom till hotellet. Burr... Imorgon blir det shopping för hela slanten.
1/22.
Hittills har jag hunnit köpa på mig tjugotvå ringar under resans gång och känner jag mig själv rätt så lär det bli ett par till under våra dagar i New York. Ringen på bilden ovan köpte jag i Venice, och jag älskar den.
Vi har förövrigt inte så mycket för oss just nu. Vi sitter fortfarande på vårt hotellrum och väntar på att det ska bli natt så att en taxi kommer och hämtar upp oss och slänger av oss på flygplatsen. Hade det inte vart storm ute så hade vi nog gett oss ut på äventyr, men nu chillar vi hellre här på rummet framför en film. Malin var precis inne hos grannen och blåste håret. Vår hårblås fungerade tydligen inte och när Malin gick ner till receptionen och frågade om det fanns någon man kunde låna så sa receptionisten att han skulle återkomma när han sett efter. Ett par minuter senare ringer han och meddelar att han pratat med killen som bor i rum 121 och han lånade mer än gärna ut sin hårblås. Eftersom hårblåsarna sitter fast i väggarna här på hotellet så fick Malin helt enkelt ta sitt pick och pack och hälsa på Mr. 121 en liten stund. Haha, det händer mycket roligt på den här resan må jag säga...
UPDATE: Det är tydligen mer eller mindre kaos på LAX just nu säger dom på nyheterna. Den här stormen som dragit in över Los Angeles är inte att leka med och jag gillar det inte. Vi kan nog redan nu ställa in oss på att vårt plan kommer va försenat. Skönt för Malin att hon lyckats somna en stund, själv är jag piggare än piggast och lär inte somna en minut innan taxin kommer hit och hämtar upp oss. Längtar efter att få landa i New York gör jag med.
STORM.
Helt plötsligt har vädret förvandlats från klarblå himmel och sol till rena stormen. Jag höll på att blåsa iväg när vi vandrade bort till Starbucks för en stund sen, och på tal om Starbucks? Hur fan ska vi klara oss utan det hemma i Sverige. Vi besöker Starbucks minst två gånger om dagen...
Vi har hängt på ett gäng olika stränder.
Jag kommer sakna Kalifornien.
Back in LA.
Nu har vi precis checkat in på vårt hotell i LA. Vi ska bara va här ett par timmar, sen bär det av mot LAX och ett flygplan som ska ta oss till New York. Min resväska som jag knappt fick stängt när jag satt på den imorse väger ofantligt mycket och jag är så glad och tacksam över all hjälp jag fått av okända människor idag. Jag orkar seriöst knappt dra väskan efter mig och det är precis omöjligt att lyfta den. Idag har vi tagit oss upp och ner på tåget (tvåvåningståg), vi har lastat in väskorna i taxibilar och hotell shuttles och nu slutligen har vi, via en trapa tagit oss upp till våning två på hotellet. Jag har haft väldigt tur idag för vid alla dess tillfällen har det funnits starka män i närheten och varje gång jag har försökt ge mig på att lyfta mitt bagage så har de snabbt kommit till undsättning och bärt min väska medan jag har gått jämte och tackat så mycket för hjälpen. Utan alla trevliga och hjälpsamma människor idag hade jag förodligen vart kvar i San Diego nu och det hade inte vart så bra.
Jag kan inte fatta att vi snart har gjort våra fem veckor här i USA. På söndag flyger vi hem till kalla Sverige igen, något som jag inte är det minsta sugen på faktiskt...
Jag kan inte fatta att vi snart har gjort våra fem veckor här i USA. På söndag flyger vi hem till kalla Sverige igen, något som jag inte är det minsta sugen på faktiskt...
LALALALA.
Nu är det dags att packa resväskan och försöka få den stängd för om en stund måste vi ta oss till tågstationen och vårt tåg som ska ta oss till LA. Tidigt imorgonbitti flyger vi till New York för att avsluta vår fantastiska resa med mer shopping och massa partey.
Ida, hoppas resan hem till Sverige går bra idag. Jag saknar dig och längtar tills vi ses hemma nästa vecka!
Mocka.
Sista dagen i San Diego.
Tjipp. Nu ska jag och Malle ut och göra stan här i San Diego. Det är sista dagen här så vi tänkte spendera lite pengar på kläder och dylikt. Det är förmodligen inte så jättesmart med tanke på att resväskorna knappt går att stänga nu, men det är en smäll vi får ta. Imorgon tar vi tåget upp till mitt älskade LA igen och tidigt på onsdagmorgon flyger vi över till New York. Yeeeah!
Vi var på Sea World.
Igår var vi på Sea World. Showen som späckhuggarna bjöd på var riktigt häftig. Vi stövlade in på arenan bara minuterna innan det hela drog igång och då var det mer eller mindre fullsatt. Trots det var vi fast beslutna om att få en plats så nära vattnet som möjligt och som vi gjorde det. Vi lyckades ta oss in på rad två, mitt på arenan. Platserna var perfekta ända tills det var dags för den största späckhuggaren att simma några varv och skvätta vatten på publiken. När vi lämnade showen efter en halvtimma såg det ut som att vi vart nere i poolen och badat med de där jättevalarna, vi var så sjukt blöta, men med värmen i den här staden torkade vi illa kvickt och dagen var alldeles underbar.
Idag har vi bytt hotell och lämnat in vår kära röda pärla som tagit oss över 250 mil de senaste veckorna. Vi har även ätit på vårt älskade Cheesecake Factory och nu är vi så laddade inför våra sista dagar i New York. Innan vi åker dit har vi en dag kvar här i San Diego, samt en dag i mitt älskade Los Angeles så än är inte resan slut vilket känns väldigt, väldigt bra. Jag vill INTE åka hem till Sverige!!
Steve Madden = kärlek.
Sea World.
Ännu en dag med strålande sol i San Diego. Nu drar vi tilll Sea World och kollar på delfiner och späckhuggare. Bra så.
Natti, natti.
Vilka himla tur att jag var så himla pigg ikväll för då hann jag byta ett par ord med världens bästa Frida. Nu måste jag dock sova om jag ska orka med Sea World imorgon. Vi ses om 1,5 vecka Fridis ♥.
Zoo.
Idag har vi hängt på San Diego Zoo hela dagen och herregud vad varmt det har varit. Det finns en hel del knasiga djur på djurparken här vill jag lova. Vi såg dessutom en sjukt grym show med en säl, eller om det var ett sjölejon. Han kunde i vilket fall som helst utföra fantastiska konster.
Kvällen har spenderats i Fashion Valley och pengarna har fortsatt att rulla. Vi åt middag på Cheesecake Factory som är vår favorit restaurang over here och det smakade så bra så bra. Malle tog in en megastor chokladkaka/cheesecake till efterrätt och den står just nu i vårt kylskåp för hon fick bara i sig typ två skedar.
Näe, nu ska vi ladda inför morgondagen. Då är det Sea World som gäller.
Underbara Laguna.
Igår var vi som sagt i Laguna Beach och det var helt underbart. Nu har vi precis tagit oss upp här på hotellet i San Diego och det är givetvis fullt med folk vid poolen. Det är party där dygnet runt. Om en stund ska vi ta en tur med bilen, vi ska nämligen till San Diego Zoo idag, vi orkar nämligen inte ligga still på en strand en dag till.
Blått är flott.
Linnéa, vad tycker du? Försök att bortse från att bildkvaliten är kass, det är så jäkla mörkt på hotellrummet så det går inte få till den rätta färgen på de blå pumpsen, men visst är de snygga?
Våra nya pälsar.
Jag har ju helt glömt av att visa er de fina rosa pälsarna som jag och Malin köpte på oss redan i San Francisco. Är de inte fantastiska? Vi älskar dom så mycket att vi till och med sover i dom. Är du också sugen på en så tycker jag att du ska besöka H&M, pälsen kostar bara drygt 1000 kronor.
Laguna beach.
Vi lämnade Santa Monica tidigt imorse för en dagsutflykt i Laguna Beach och herregud vilken mysig liten stad det var. Vi hängde nere vid stranden i flera timmar och vi badade mer eller mindre med kläderna på. Härligt, härligt. Vi gav även Lagunas shoppingutbud en chans och jag spenderade givetvis lite pengar. Jag tror att jag har köpt ringar som kan fylla 4-5 händer under mina veckor här i Kalifornien, och fler lär det bli.
Nu är vi på våt hotell i San Diego, Det flottaste hotellet vi bott på sen vi var i Las Vegas och det känns fantastisk. Vårt sunkiga hotell i Santa Monica var ingen höjdare, när vi kom hem igårkväll satt det en snubbe och rökte på nedanför trappan till vårt rum. Han var inte riktigt i form om man säger så. Dessutom bodde hotellets städerska i ett av rummen med sina tre barn som sprang omkring på parkeringen hela dagen och lekte. Stackarna.
Om 10 minuter är vår mat här, vi håller på att hungra ihjäl så det var väldigt passande att vi hittade en pärm med room service.
Ciao sålänge.
Nu är vi på våt hotell i San Diego, Det flottaste hotellet vi bott på sen vi var i Las Vegas och det känns fantastisk. Vårt sunkiga hotell i Santa Monica var ingen höjdare, när vi kom hem igårkväll satt det en snubbe och rökte på nedanför trappan till vårt rum. Han var inte riktigt i form om man säger så. Dessutom bodde hotellets städerska i ett av rummen med sina tre barn som sprang omkring på parkeringen hela dagen och lekte. Stackarna.
Om 10 minuter är vår mat här, vi håller på att hungra ihjäl så det var väldigt passande att vi hittade en pärm med room service.
Ciao sålänge.
Malibu.
Vi har fortfarande över 30 grader här i Kalifornien och idag har vi legat och stekt på en beach (Paradise Cove) i Malibu. Det var en ganska liten men väldigt, väldigt mysig strand och tio meter ifrån oss låg en säl och solade. Skumt, skumt. Nu kom vi precis hem efter ännu en runda på "stan" och pengarna rullar fortfarande ut från kontot i en väldig fart. Jag köpte mig ett par nya pumps, som är nästan lika snygga som mina blå mockapumps från Steve Madden som införskaffades för ett tag sen. Ni ska få se bilder så fort jag knäppt några men först och frmst måste jag packa om mina resväskor för imorgon drar vi söder ut, till San Diego. Jag undrar ja hur jag ska få med mig alla mina grejer hem till Sverige om två veckor. Som det ser ut nu måste jag nämligen sitta på resväskorna för att få stängt dom och då är alla mina skor placerade i lådor och påsar i bilen. I bilen som vi ska lämna bot om fem dagar, vilket betyder att de då ska få plats i väskorna. Phuu...
Ida, jag skickar över lite sol till Miami imorgon så ni slipper mer regn.
Just de, jag glömde ju berätta att en hårig, äcklig spindel kom krypandes på Malins hundduk när vi låg och solade. Det uppstod då en mindre cirkus runt oss, ungefär som den natten i Santa Barbara när jag hittade en gräshoppa i min säng. Den här vidriga spindeln, som ni även kan se på en bild högre upp var helt oberäknelig, han kunde nämligen hoppa och det gjorde han mer än gärna. Precis livsfarlig som ni kanske förstår och omöjlig att hålla koll på, men efter en grym insats av Malin blev vi av med dåren.
Venice Beach är underbar.
Idag har jag och Malin legat på Venice Beach hela dagen, så himla skönt. Solen gör dessutom ett riktigt bra jobb, vi får hoppas att färgen vill sitta kvar även efter vår avslutningsvecka i kalla New York. Om en stund ska vi åka in till Hollywood för att testa nattlivet här en gång till innan vi drar vidare söderut.
Igår var vi på bio, The Stepfather. En ganska förutsägbar film, men den var helt okej, den där jävla styvpappan var vidrig och för ett par dagar sen såg vi Couples Retreat med Malin Åkerman, en riktigt rolig och lättsam film.
Det tar förövrigt år och dar att ladda upp bilder både här och på resdagboken men det kommer...
& Ida, jag hoppas att du och Madde har det bra nere i San Diego. Synd att vi inte hinner dit innan ni sticker till Miami. Jag saknar dig och längtar tills vi ses hemma i Sverige igen ♥ dessutom saknar jag alla andra nära och kära hemma i Sverige. Om två veckor ses vi och det ska bli underbart, även om jag helst av allt vill stanna i USA resten av mitt liv.
En stel Depp.
Vi kom alldeles nyss tillbaka till hotellet efter ett par timmar på stranden här i Santa Monica. Vi lämnade Hollywood igår för ett par sköna dagar ute vid kusten, vi kommer dock åka in till Hollywood redan imorgonkväll igen, för att festa. De senaste dagarna har vart olidligt varma. När vi var på Universal Studios härom dagen höll vi på att smälta bort, men det var härligt. Dessutom är jag mycket hellre här i värmen än hemma i Sverige där det snöar.
Vi hann även med ett besök på Madame Tussauds vaxmuseum för ett par dagar sen och det var riktigt bra. Deppan va lite stel när vi skulle pussas bara, men det är smällar man får ta.
Idag är det exakt två veckor kvar tills det är dags att åka hem igen. Buhu... Jag vill inte åka hem.
Imorgon.
Imorgon smäller det. Då är årets BA äntligen här och jag är så ledsen över att missa det. Vi hade så galet roligt den kvällen/natten förra året så det känns helt ofattbart att jag inte kan gå i år. Jag har det dock alldeles underbart här i Los Angeles och skulle gärna stanna här för resten av mitt liv, men BA är BA och BA vill man inte missa. Lova att festa åt mig med älsklingar!! ♥
Senaste dagarna.
Nu har vi landat i sängen på vårat sunkiga motell i North Hollywood, träffades nyss en skalbagge i badrummet, usch! Han lever inte längre... han dog... ihjälslagen!
Vi har idag tagit en promenad på Universal Citywalk.. i kylan! Dagen började med mulet väder och blåst. Det blev sen 25 grader varmt men fortfarande molnigt. Vi var på Universal citywalk en kort stund innan vi pga kylan tog oss tillbaka till hotellet. Vi bor nära Universal så vi tog oss hem snabbt och hoppade in i bilen och körde till Farmers Market som ligger i Hollywood, det var riktigt mysigt. Där shoppade vi lite och gick sedan till Berverly Center som är ett stort shoppingcenter, där pengarna rullade.
Vi åt middag Cheesecake Factory där vi tog en mindre god sallad. Vi åt på samma rstaurang i San Francisco där vi åt världens godaste Ceasarsallad och med det färskt i minnet kunde inget vara äckligt på deras meny, men så fel vi hade. Mitt i maten får vi ett samtal från världens bästa Ida. Hon bor på ett hostel vid Walk of fame med en vän På deras hostel anordnades ikväll en tur med hummerlimo, som vi inte var sena på att åka med i! Champangeflaskorna öppnades och musiken spelade högt! Vi stannade på en liten bar och åkte sedan vidare i limmon till vår slut destination, en grym nattklubb.
Dagen idiot: Taichauffören som skulle ta oss till hostelet. Vi bad honom att köra oss till Walk of fame, en av de populäraste gatorna i hela världen och han har ingen aning om vad det är för gata! Vi har stressat som idioter från Farmers Market, från det att vi pratade med Ida hade vi ca 1 timma på oss inna vi skulle plockas upp av limmon. Vi åkte hem bytte om på 10 minuter, sen iväg fmed taxin för att hinna ner till stan. Det gick inte så bra då mannen bakom ratten inte hade en aning om vart vi skulle, ingen GPS och inget lokalsinne. Vi åker iväg och hoppas på det bästa. Taxichaffören var helt förvirrade, han kunde knappt engelska och frågade hela tiden "What's the name om the famous street?" WALK OF FAME skrek vi från bakstätet men han förstod ändå inte. Han stannade ett par gånger på vägen och frågade folk om vart Walk of fame låg, när vi redan körde på den. Och detta trots att vi påpekade det 1000 gånger. Som tur var såg jag gatan vi skulle in på och efter många om och men hittade vi. Han frågade när i steg ur taxin om han skulle plocka upp hos senare för att köra hem oss? NOOOO, sa vi och slängde igen dörrarna! Det kan vara den trögaste människa jag träffat, hur man kan köra taxi i LA utan att veta vad Walk of fame ligger är ett mysterium. Hans lösning på problemet var att vi skulle tagit med en karta.
Summering: Mycket lyckad dag med bra shopping, sen en mycket lyckad kväll i hummerlimmo med trevliga människor!
Ännu en dag på resan avklarad och detta har varit vår första dag med regn! Vi vaknade upp imorse men en dag full av roligheter framför oss, vi hade siktet på Universal Studios. Kikade ut genom fönstret, hade hört att det skulle bli regn men just det bara mulet som dagen innan. Men det tog inte lång stund innan det började regna. Med en positiv inställning trodde vi att "det går säkert över snart" och efter en frukost på Starbucks med bagel och scones så så hade det slutat regna och vi tog bilen upp till Universal. Väl inne började det igen! Och så höll det på hela dagen, vi var genomblöta och räddade oss in i souvenirshoppar så fort det dropparna började falla från himlen. Pga regnet så fick vi inte träffa Svampbob och hans vänner men vi åkte en väldigt rolig Simpsons Ride i 4D, riktigt häftigt. Vi gick även på en show där de visade hur man gjorde specialleffekterna i filmer vilket var riktigt intressant och vi skrattade mycket. Efter att ha vandrat runnt i regnet ett par timmar gav vi upp och åkte där i från.
Vi har idag checkat in på ett nytt hotell, inte så nära Walk of fame som vi tidigare trott men standarden är mycket bättre än det förra stället. Vi bor på Sunset Blvd, även känt som Sunset Strip. Efter en heldag på Universal var det skönt att komma in i värmen och torka lite. Efter en stunds vila tog vi beslutet att åka till Farmers Market där de har en stor biosalong. Vi kollade på en ny film med Vince Vaughn och Malin Åkerman som heter Couples Retreat och det visade sig vara ett bra avslut på denna dagen.
Guess what!? Idag har vi vart uppe i norra Hollywood och kollat på inspelningen av Jay Leno show. Det hela började med att vi vaknade upp till ännu en regning dag i LA. Den här semestern är inte planerad utefter sådant väder så vi fick snabbt gnugga geniknölarna för att hitta någon form av inomhusaktivitet. Och som vi löste det... Vi bokade biljetter till inspelningen på datorn. Lätt som en plätt, dessvärre kunde vi inte skriva ut dom då vi inte har med oss någon skrivare. Vi sprang snabbt ner till receptionen och bad snubben bakom disken att hjälpa oss men det kunde han tyvärr inte. Han tipsade oss om ett annat hotell som skulle ha dator och skrivare i lobbyn så vi åkte dit. När vi parkerade bilen på hotellets "fräscha" parkering som låg på en bakgård möttes vi av två snubbar som inte var riktigt i form om man säger så. Dom började ropa och tjoa efter oss så vi smet snabbt in på hotellet och letade upp datorn. Det dröjde dock inte många minuter innan den ena av dessa tomtar stod jämte oss och höll på att alkoholförgifta oss med luften som kom ur hans mun. Malin försökte bli av med honom illa kvickt, men det var lättare sagt än gjort, hon förklarade för honom att vi inte kunde engelska men han trodde inte henne så jag tog över och hade århundrades mest ironiska samtal med århundradets mest knarkpåverkade människa. Han undrade om en av mina ringar var en gansterring och jag berättade att så var fallet, jag var en ganster från Sverige och han gillade det som fan, han hade nämligen läst mycket om Sverige och att det skulle finnas riktigt mycket gansters och maffia där, även mycket prostution och det gillade han. En av de första grejerna han berättade för oss var att han precis släppts från fängelset, jag undrade då givetvis vad han suttit inne för men det var inget allvarligt sa han, bara lite rån och sådär. Nu var han bara sugen på lite umgänge med en tjej och helst av allt ville han bara knarka tillsammans med oss. Jag tror att mötet med den här människan är det mest underliga jag någonsin haft och jag har aldrig sett en människa så hög förut, han var helt lost och hans tatueringar som han hade fått gjorda på fängelset var hemska, särskilt den som såg ut som en stor blåtira under vänstra ögat. Ja, herregud det finns verkligen konstiga människor over here.
När vår biljetter äntligen var utskrivna kunde vi lämna den där höga pajasen och dra vidare mot NBC studios och Jay Leno. Herr Leno är verkligen kung, så jäkla rolig och vilken show han bjöd på. Dagens gäst var Bill Cosby som förövrigt också var ganska rolig. Det roligaste med hela showen var ett av öppningsskämten som handlade om lastbilschauffören som körde av vägen i Borås då han satt och onanerade. Det måste vart meningen att två tjejer från Borås skulle sitta i publiken idag. & Frida, gissa vilken första pauslåten var som dom drog igång publiken med!? Jorå, Proud Mary..
Eftermiddagen spenderades på Walk of fame och framåt kvällen mötte vi Ida och Madde för lite käk. En riktigt bra kväll måste jag säga och imorgonkväll samlas tjejerna för en ny partykväll/natt in LA.
Just de, jag måste berätta om poliserna som stoppade oss när vi sprang omkring på Hollywood boulevard. Helt plötsligt vinkar en polisman in Malin och vi går dit, då visar det sig att han vill ta en bild på han tillsammans med oss. Så hans poliskompis tar Malins kamera och knäpper en bild, sen drar han upp handbojor och ger oss varsitt par och ber sin kollega ta en bild till. Efter detta följer en fantastiskt rolig konversation som jag inte ska gå in på mer här men jag kan säga att den innefattar allt från bull riding till till handbojor. Det hela slutar med att vi får hans telefonnummer och mailadress. En väldigt, väldigt udda upplevelse...
Näe, nu ska jag joina Malin i sängen så jag orkar med morgondagen.
Vi har idag tagit en promenad på Universal Citywalk.. i kylan! Dagen började med mulet väder och blåst. Det blev sen 25 grader varmt men fortfarande molnigt. Vi var på Universal citywalk en kort stund innan vi pga kylan tog oss tillbaka till hotellet. Vi bor nära Universal så vi tog oss hem snabbt och hoppade in i bilen och körde till Farmers Market som ligger i Hollywood, det var riktigt mysigt. Där shoppade vi lite och gick sedan till Berverly Center som är ett stort shoppingcenter, där pengarna rullade.
Vi åt middag Cheesecake Factory där vi tog en mindre god sallad. Vi åt på samma rstaurang i San Francisco där vi åt världens godaste Ceasarsallad och med det färskt i minnet kunde inget vara äckligt på deras meny, men så fel vi hade. Mitt i maten får vi ett samtal från världens bästa Ida. Hon bor på ett hostel vid Walk of fame med en vän På deras hostel anordnades ikväll en tur med hummerlimo, som vi inte var sena på att åka med i! Champangeflaskorna öppnades och musiken spelade högt! Vi stannade på en liten bar och åkte sedan vidare i limmon till vår slut destination, en grym nattklubb.
Dagen idiot: Taichauffören som skulle ta oss till hostelet. Vi bad honom att köra oss till Walk of fame, en av de populäraste gatorna i hela världen och han har ingen aning om vad det är för gata! Vi har stressat som idioter från Farmers Market, från det att vi pratade med Ida hade vi ca 1 timma på oss inna vi skulle plockas upp av limmon. Vi åkte hem bytte om på 10 minuter, sen iväg fmed taxin för att hinna ner till stan. Det gick inte så bra då mannen bakom ratten inte hade en aning om vart vi skulle, ingen GPS och inget lokalsinne. Vi åker iväg och hoppas på det bästa. Taxichaffören var helt förvirrade, han kunde knappt engelska och frågade hela tiden "What's the name om the famous street?" WALK OF FAME skrek vi från bakstätet men han förstod ändå inte. Han stannade ett par gånger på vägen och frågade folk om vart Walk of fame låg, när vi redan körde på den. Och detta trots att vi påpekade det 1000 gånger. Som tur var såg jag gatan vi skulle in på och efter många om och men hittade vi. Han frågade när i steg ur taxin om han skulle plocka upp hos senare för att köra hem oss? NOOOO, sa vi och slängde igen dörrarna! Det kan vara den trögaste människa jag träffat, hur man kan köra taxi i LA utan att veta vad Walk of fame ligger är ett mysterium. Hans lösning på problemet var att vi skulle tagit med en karta.
Summering: Mycket lyckad dag med bra shopping, sen en mycket lyckad kväll i hummerlimmo med trevliga människor!
Ännu en dag på resan avklarad och detta har varit vår första dag med regn! Vi vaknade upp imorse men en dag full av roligheter framför oss, vi hade siktet på Universal Studios. Kikade ut genom fönstret, hade hört att det skulle bli regn men just det bara mulet som dagen innan. Men det tog inte lång stund innan det började regna. Med en positiv inställning trodde vi att "det går säkert över snart" och efter en frukost på Starbucks med bagel och scones så så hade det slutat regna och vi tog bilen upp till Universal. Väl inne började det igen! Och så höll det på hela dagen, vi var genomblöta och räddade oss in i souvenirshoppar så fort det dropparna började falla från himlen. Pga regnet så fick vi inte träffa Svampbob och hans vänner men vi åkte en väldigt rolig Simpsons Ride i 4D, riktigt häftigt. Vi gick även på en show där de visade hur man gjorde specialleffekterna i filmer vilket var riktigt intressant och vi skrattade mycket. Efter att ha vandrat runnt i regnet ett par timmar gav vi upp och åkte där i från.
Vi har idag checkat in på ett nytt hotell, inte så nära Walk of fame som vi tidigare trott men standarden är mycket bättre än det förra stället. Vi bor på Sunset Blvd, även känt som Sunset Strip. Efter en heldag på Universal var det skönt att komma in i värmen och torka lite. Efter en stunds vila tog vi beslutet att åka till Farmers Market där de har en stor biosalong. Vi kollade på en ny film med Vince Vaughn och Malin Åkerman som heter Couples Retreat och det visade sig vara ett bra avslut på denna dagen.
Guess what!? Idag har vi vart uppe i norra Hollywood och kollat på inspelningen av Jay Leno show. Det hela började med att vi vaknade upp till ännu en regning dag i LA. Den här semestern är inte planerad utefter sådant väder så vi fick snabbt gnugga geniknölarna för att hitta någon form av inomhusaktivitet. Och som vi löste det... Vi bokade biljetter till inspelningen på datorn. Lätt som en plätt, dessvärre kunde vi inte skriva ut dom då vi inte har med oss någon skrivare. Vi sprang snabbt ner till receptionen och bad snubben bakom disken att hjälpa oss men det kunde han tyvärr inte. Han tipsade oss om ett annat hotell som skulle ha dator och skrivare i lobbyn så vi åkte dit. När vi parkerade bilen på hotellets "fräscha" parkering som låg på en bakgård möttes vi av två snubbar som inte var riktigt i form om man säger så. Dom började ropa och tjoa efter oss så vi smet snabbt in på hotellet och letade upp datorn. Det dröjde dock inte många minuter innan den ena av dessa tomtar stod jämte oss och höll på att alkoholförgifta oss med luften som kom ur hans mun. Malin försökte bli av med honom illa kvickt, men det var lättare sagt än gjort, hon förklarade för honom att vi inte kunde engelska men han trodde inte henne så jag tog över och hade århundrades mest ironiska samtal med århundradets mest knarkpåverkade människa. Han undrade om en av mina ringar var en gansterring och jag berättade att så var fallet, jag var en ganster från Sverige och han gillade det som fan, han hade nämligen läst mycket om Sverige och att det skulle finnas riktigt mycket gansters och maffia där, även mycket prostution och det gillade han. En av de första grejerna han berättade för oss var att han precis släppts från fängelset, jag undrade då givetvis vad han suttit inne för men det var inget allvarligt sa han, bara lite rån och sådär. Nu var han bara sugen på lite umgänge med en tjej och helst av allt ville han bara knarka tillsammans med oss. Jag tror att mötet med den här människan är det mest underliga jag någonsin haft och jag har aldrig sett en människa så hög förut, han var helt lost och hans tatueringar som han hade fått gjorda på fängelset var hemska, särskilt den som såg ut som en stor blåtira under vänstra ögat. Ja, herregud det finns verkligen konstiga människor over here.
När vår biljetter äntligen var utskrivna kunde vi lämna den där höga pajasen och dra vidare mot NBC studios och Jay Leno. Herr Leno är verkligen kung, så jäkla rolig och vilken show han bjöd på. Dagens gäst var Bill Cosby som förövrigt också var ganska rolig. Det roligaste med hela showen var ett av öppningsskämten som handlade om lastbilschauffören som körde av vägen i Borås då han satt och onanerade. Det måste vart meningen att två tjejer från Borås skulle sitta i publiken idag. & Frida, gissa vilken första pauslåten var som dom drog igång publiken med!? Jorå, Proud Mary..
Eftermiddagen spenderades på Walk of fame och framåt kvällen mötte vi Ida och Madde för lite käk. En riktigt bra kväll måste jag säga och imorgonkväll samlas tjejerna för en ny partykväll/natt in LA.
Just de, jag måste berätta om poliserna som stoppade oss när vi sprang omkring på Hollywood boulevard. Helt plötsligt vinkar en polisman in Malin och vi går dit, då visar det sig att han vill ta en bild på han tillsammans med oss. Så hans poliskompis tar Malins kamera och knäpper en bild, sen drar han upp handbojor och ger oss varsitt par och ber sin kollega ta en bild till. Efter detta följer en fantastiskt rolig konversation som jag inte ska gå in på mer här men jag kan säga att den innefattar allt från bull riding till till handbojor. Det hela slutar med att vi får hans telefonnummer och mailadress. En väldigt, väldigt udda upplevelse...
Näe, nu ska jag joina Malin i sängen så jag orkar med morgondagen.
Dagens tips.
Åk till Las Vegas!
Just for you Frida.
Viva Las Vegas.
Vi har haft en del att stå i de senaste dagarna och har därför inte hunnit uppdatera vår resdagbok. Just nu befinner vi oss i Las fucking Vegas och det här stället är helt fantastisk, det kommer mer information om detta alldeles strax, jag ska bara berätta om våra dagar i Santa Barbara först.
Vi vaknade upp till en solig och varm dag i onsdags och sprang genast ner till stranden. Där låg vi sedan och stekte till sent på eftermiddagen. Det var väldigt skönt med lite sol och värme efter att ha tvingats gå runt med jacka och halsduk i San Francisco för att slippa frysa ihjäl. Solen gjorde dessutom ett riktigt bra jobb, så hudfärgen har nu förvandlats till det bättre. På kvällen utforskade vi stadens shoppingutbud och det var faktiskt helt okej, vi gjorde av med en hel del pengar vilket vi tyckte vi var värda efter vår helvetesresa kvällen innan. Då vi inte skulle lämna Santa Barbara innan på fredagen så hann vi med några timmar på stranden även i torsdags. Vi låg dock inte där lika länge som i onsdags då rastlösheten spelade oss ett spratt ganska snabbt. Efter en snabb dusch var vi redo att hit the town igen och efter ännu mer shopping var vi tillbaka på hotellrummet där det var dags att svira om till partyoutfit. En ung kille som jobbade i receptionen på hotellet hade bjudit med oss på en fest som han kompis skulle ha och vilken fest det var. Vi mötte upp ett gäng killar utanför ett hus i ett fint bostadsområde och seglade därefter in i ett stort hus som på utsidan såg väldigt flott ut. Skenet kan dock bedra... I detta hus bodde ett kompisgäng på 6-7 killar och det såg ut som ett jäkla ruckel inuti, Det fanns knappt några möbler och det låg skräp överallt. Detta hindrade dock inte oss från att ha en grym kväll. Vår kompis Mando från hotellet bjöd på vodka och vi blev presenterade för ett trettiotal människor som alla var ganska intresserade av vad vi gjorde där och så vidare. En liten stund efter att partyt dragit igång drog Mando upp en påse med Maruijana och undrade om vi ville ha. Vi tackade artigt nej då knark inte är vår grej och fortsatte med vår vodka. Killarna rökte på en del vilket visade sig vara ett dumt drag senare på kvällen. Under tiden då vi var i huset var alla väldigt trevliga och roliga men ju fullare de blev desto jobbigare blev dom. Lite senare på kvällen blev vi upphämtade av en partybuss som körde runt oss i stan en stund innan vi blev avsläppta utanför en schysst klubb. Den bussturen var helt sjuk, jag och Malin stod mest och dansade i mittgången vilket var riktigt kul, Mando kastade av sig sin skjorta, några halsade sprit medan en och annan rökte på (inga konstigheter enligt Mando då Maruijana faktiskt är lagligt i Santa Barbara). Väl på klubben intog vi dansgolvet som var nästintill tomt och så förblev det men det samlades en hel del publik runt omkring. Killarna från festen/bussen vågade sig in på dansgolvet lite senare och ordet plåster har verkligen fått ett nytt ansikte. Vi som var sugna på att dansa fick snabbt tänka om, vi ställde in siktet på att hitta en flyktväg ut från klubben. Det gick nämligen inte att bli av med dessa snubbar, dom drog och slet i oss från alla håll och tillslut blev det lite förmycket. När vi var påväg ut från ställen insåg vi att vi var tvugna att säga hejdå till Mando men vi kunde inte hitta han nånstans. Det visade sig senare att han blivit arresterad av polisen för att ha varit för full på allmän plats. Haha... Han messade oss dagen efter och berättade att det inte varit en rolig natt i fängelset.
Utanför klubben sprang vi på två killar från Östersund. Dom var och hälsade på en kompis i Santa Barbara och skulle vara ute och resa i 4-5 månader. Vi fortsatte vår partykväll tillsammans på en annan klubb och innan vi visste ordet av det var klockan 02.00 och alla uteställen klappade igen. Medan vi vinkade in en taxi insåg killarna att dom inte kom ihåg var dom bodde och dom kunde inte få tag i killen som dom bodde hos. De frågade med bedjande ögon om de kunde få sova på golvet i vårt rum och vi kunde inte säga nej, ingen vill spendera en natt som hemlös. Det blev inte mycket sömn den natten (då en av killarna inte kunde sluta prata om sig själv och vad han åstadkommit i livet so far) kan jag lova och vi var mer än trötta när vi satte oss i bilen klockan 09.00 igårmorse. Med siktet inställt på Vegas kunde dock inget få oss att somna.
Klockan 15.00 igår körde vi in i denna galna stad utan att ha kört fel en enda gång på vägen hit (GPS och kartor är såå överskattade) och här stannar vi till imorgonbitti. Värmen här är näst intill olidlig och det vimlar av turister överallt på strippen. Idag ska vi turista en hel del innan det är dags för partyoutfit, alkohol och casino. Vårt hotell är förövrigt fantastisk och det är beläget mitt emot Ceasars Palace. Längst ner har vi ett stort casino och när vi kom hit igår satt pensionärsdamerna på led framför spelmaskinerna med sina visakort i senilsnören. Det här är en stad som ni måste uppleva, eller va fan hela den här resan är något som ni måste göra.
Vi vaknade upp till en solig och varm dag i onsdags och sprang genast ner till stranden. Där låg vi sedan och stekte till sent på eftermiddagen. Det var väldigt skönt med lite sol och värme efter att ha tvingats gå runt med jacka och halsduk i San Francisco för att slippa frysa ihjäl. Solen gjorde dessutom ett riktigt bra jobb, så hudfärgen har nu förvandlats till det bättre. På kvällen utforskade vi stadens shoppingutbud och det var faktiskt helt okej, vi gjorde av med en hel del pengar vilket vi tyckte vi var värda efter vår helvetesresa kvällen innan. Då vi inte skulle lämna Santa Barbara innan på fredagen så hann vi med några timmar på stranden även i torsdags. Vi låg dock inte där lika länge som i onsdags då rastlösheten spelade oss ett spratt ganska snabbt. Efter en snabb dusch var vi redo att hit the town igen och efter ännu mer shopping var vi tillbaka på hotellrummet där det var dags att svira om till partyoutfit. En ung kille som jobbade i receptionen på hotellet hade bjudit med oss på en fest som han kompis skulle ha och vilken fest det var. Vi mötte upp ett gäng killar utanför ett hus i ett fint bostadsområde och seglade därefter in i ett stort hus som på utsidan såg väldigt flott ut. Skenet kan dock bedra... I detta hus bodde ett kompisgäng på 6-7 killar och det såg ut som ett jäkla ruckel inuti, Det fanns knappt några möbler och det låg skräp överallt. Detta hindrade dock inte oss från att ha en grym kväll. Vår kompis Mando från hotellet bjöd på vodka och vi blev presenterade för ett trettiotal människor som alla var ganska intresserade av vad vi gjorde där och så vidare. En liten stund efter att partyt dragit igång drog Mando upp en påse med Maruijana och undrade om vi ville ha. Vi tackade artigt nej då knark inte är vår grej och fortsatte med vår vodka. Killarna rökte på en del vilket visade sig vara ett dumt drag senare på kvällen. Under tiden då vi var i huset var alla väldigt trevliga och roliga men ju fullare de blev desto jobbigare blev dom. Lite senare på kvällen blev vi upphämtade av en partybuss som körde runt oss i stan en stund innan vi blev avsläppta utanför en schysst klubb. Den bussturen var helt sjuk, jag och Malin stod mest och dansade i mittgången vilket var riktigt kul, Mando kastade av sig sin skjorta, några halsade sprit medan en och annan rökte på (inga konstigheter enligt Mando då Maruijana faktiskt är lagligt i Santa Barbara). Väl på klubben intog vi dansgolvet som var nästintill tomt och så förblev det men det samlades en hel del publik runt omkring. Killarna från festen/bussen vågade sig in på dansgolvet lite senare och ordet plåster har verkligen fått ett nytt ansikte. Vi som var sugna på att dansa fick snabbt tänka om, vi ställde in siktet på att hitta en flyktväg ut från klubben. Det gick nämligen inte att bli av med dessa snubbar, dom drog och slet i oss från alla håll och tillslut blev det lite förmycket. När vi var påväg ut från ställen insåg vi att vi var tvugna att säga hejdå till Mando men vi kunde inte hitta han nånstans. Det visade sig senare att han blivit arresterad av polisen för att ha varit för full på allmän plats. Haha... Han messade oss dagen efter och berättade att det inte varit en rolig natt i fängelset.
Utanför klubben sprang vi på två killar från Östersund. Dom var och hälsade på en kompis i Santa Barbara och skulle vara ute och resa i 4-5 månader. Vi fortsatte vår partykväll tillsammans på en annan klubb och innan vi visste ordet av det var klockan 02.00 och alla uteställen klappade igen. Medan vi vinkade in en taxi insåg killarna att dom inte kom ihåg var dom bodde och dom kunde inte få tag i killen som dom bodde hos. De frågade med bedjande ögon om de kunde få sova på golvet i vårt rum och vi kunde inte säga nej, ingen vill spendera en natt som hemlös. Det blev inte mycket sömn den natten (då en av killarna inte kunde sluta prata om sig själv och vad han åstadkommit i livet so far) kan jag lova och vi var mer än trötta när vi satte oss i bilen klockan 09.00 igårmorse. Med siktet inställt på Vegas kunde dock inget få oss att somna.
Klockan 15.00 igår körde vi in i denna galna stad utan att ha kört fel en enda gång på vägen hit (GPS och kartor är såå överskattade) och här stannar vi till imorgonbitti. Värmen här är näst intill olidlig och det vimlar av turister överallt på strippen. Idag ska vi turista en hel del innan det är dags för partyoutfit, alkohol och casino. Vårt hotell är förövrigt fantastisk och det är beläget mitt emot Ceasars Palace. Längst ner har vi ett stort casino och när vi kom hit igår satt pensionärsdamerna på led framför spelmaskinerna med sina visakort i senilsnören. Det här är en stad som ni måste uppleva, eller va fan hela den här resan är något som ni måste göra.
Tålamod.
Vi lämnade Santa Cruz i förmiddags för en vad vi hade tänkt, kort dag i bilen. Efter att ha åkt genom en Redwoodskog styrde vi kosan mot Monterey. Norr om Monterey låg en strand där man kunde ge sig ut på en ridtur. Vi var lite sugna på att testa detta men efter ett mindre missförstånd om hur bokningen gick till fick vi hoppa över detta och det kanske var lika bra de. Vi hängde dock på stranden en stund innan vi åkte vidare söderut. Väl i Monterey insåg vi ganska snabbt att det inte var något för oss, det kryllade av pensionärer (inte för att det är något fel på pensionärer, men staden verkade aningen för lugn och tråkigt för oss) och vi kände att vi inte riktigt passade in så vi fortsatte neråt landet och stannade till i Carmel by the sea. Vi förflyttade oss från ett pensionärsområde till ett annat kan man säga, Carmel var dock aningen finare. En riktig lyxig stad, där shoppingutbudet bestod av små boutiques som sålde Louis Vuitton-prylar och dylikt. Vi hade egentligen planerat att stanna över natten i någon av dessa städer men efter ett snabbt "möte" i bilen bestämde vi oss för att fortsätta ner till Santa Barbara. En resa som vi trodde skulle ta ungefär fyra timmar, men...
Vi valde att åka längs Highway 1 som löper längs med kusten i Kalifornien, och till en början var det hur mäktigt och häftigt som helst. Naturen och omgivningen kring denna väg är ofattbar men efter en timma är man förbannat trött på allt vad berg, kullar och galna kurvor heter. Förutom åksjuka skulle man kunna drabbas av nervositet om man kör en bil där bensinen börjar ta slut och bristen på bensinstationer är total. "Det löser sig" är ett motto som jag tror att både jag och Malin lever efter och givetvis löste det sig. Helt plötsligt dök det nämligen upp en bensinstation mitt ute i ingenstans och med tanken full var det bara att fortsätta åkandet. Att klockan hade börjat bli ganska mycket och avståndet till Santa Barbara inte minskade i önskad takt stoppade oss inte från att fortsätta mot vårt mål. När vi kom fram till Santa Barbara var det lika mörkt som det är mitt i natten, och att anlända till en stad i USA som man aldrig tidigare besökt när det är svart ute och man varken har en GPS eller en karta är ingen toppenidé. Vi körde runt här i en dryg timma innan vi överhuvudtaget hittade ett hotell och då stannade vi ändå två gånger och frågade om hjälp, samt införskaffade oss en karta över Santa Barbaras centrum. Ni som känner mig väl vet att mitt tålamod inte är det bästa och efter att ha irrat runt i över en timma utan att komma nånvart så var varken mitt eller Malins humör på topp. Ja gjorde mitt bästa för att hålla mina känslor inom mig vilket fick det att kännas som att kroppen skulle sprängas likt en bomb som precis tickat sina sista sekunder. Malin övervägde seriöst att bara ställa bilen på närmsta gata och fortsätta letandet när solen gått upp och vi fått några timmars sömn. Själv ville jag bara köra bilen rakt in i närmsta husvägg och få ett slut på letandet men det gjorde jag såklart inte. Under vår timma på Santa Barbaras gator hann jag både köra mot enkelriktat och göra typ 20 u-svängar där det klart och tydligt stod att man inte fick göra några u-svängar. Dessa små olovligheter slog dock inte det Malin lyckades med tidigare idag då vi både hade ögonen på skyltar längs med vägen. Helt plötsligt dök det upp ett trafikljus som tydligen lyste RÖTT. Något som gick upp för oss först när en mötande bil som gjorde en vänstersväng stod nån meter framför oss. Malin fixade ett snabbt högerfotsbyte från gaspedal till bromspedal och lyckades därmed undvika en jävla smäll och det är vi mycket glada för.
Nu ligger vi äntligen på ett hotell nere vid stranden i Santa Barbara och här stannar vi till fredagmorgon då vi drar vidare mot Las Vegas. Förhoppningsvis är värdet såpass bra imorgon att vi kan ligga på stranden och sola, men om inte så ska vi nog kunna underhålla oss ändå. Staden verkar nämligen ha en hel del att erbjuda.
När vi klev in på hotellet här i Santa Barbara möttes vi av en ung kille i receptionen, han satt och lyssnade på Basshunter på Youtube. Lite oväntat...och på tal om något helt annat, strax innan vi svängde av Highway 1 stannade vi till på ett ställe där en massa andra turister hade stannat. Det visade sig att stranden nedanför var full av sjöelefanter och de gav ifrån sig otroligt märkliga och höga läten.
Vi valde att åka längs Highway 1 som löper längs med kusten i Kalifornien, och till en början var det hur mäktigt och häftigt som helst. Naturen och omgivningen kring denna väg är ofattbar men efter en timma är man förbannat trött på allt vad berg, kullar och galna kurvor heter. Förutom åksjuka skulle man kunna drabbas av nervositet om man kör en bil där bensinen börjar ta slut och bristen på bensinstationer är total. "Det löser sig" är ett motto som jag tror att både jag och Malin lever efter och givetvis löste det sig. Helt plötsligt dök det nämligen upp en bensinstation mitt ute i ingenstans och med tanken full var det bara att fortsätta åkandet. Att klockan hade börjat bli ganska mycket och avståndet till Santa Barbara inte minskade i önskad takt stoppade oss inte från att fortsätta mot vårt mål. När vi kom fram till Santa Barbara var det lika mörkt som det är mitt i natten, och att anlända till en stad i USA som man aldrig tidigare besökt när det är svart ute och man varken har en GPS eller en karta är ingen toppenidé. Vi körde runt här i en dryg timma innan vi överhuvudtaget hittade ett hotell och då stannade vi ändå två gånger och frågade om hjälp, samt införskaffade oss en karta över Santa Barbaras centrum. Ni som känner mig väl vet att mitt tålamod inte är det bästa och efter att ha irrat runt i över en timma utan att komma nånvart så var varken mitt eller Malins humör på topp. Ja gjorde mitt bästa för att hålla mina känslor inom mig vilket fick det att kännas som att kroppen skulle sprängas likt en bomb som precis tickat sina sista sekunder. Malin övervägde seriöst att bara ställa bilen på närmsta gata och fortsätta letandet när solen gått upp och vi fått några timmars sömn. Själv ville jag bara köra bilen rakt in i närmsta husvägg och få ett slut på letandet men det gjorde jag såklart inte. Under vår timma på Santa Barbaras gator hann jag både köra mot enkelriktat och göra typ 20 u-svängar där det klart och tydligt stod att man inte fick göra några u-svängar. Dessa små olovligheter slog dock inte det Malin lyckades med tidigare idag då vi både hade ögonen på skyltar längs med vägen. Helt plötsligt dök det upp ett trafikljus som tydligen lyste RÖTT. Något som gick upp för oss först när en mötande bil som gjorde en vänstersväng stod nån meter framför oss. Malin fixade ett snabbt högerfotsbyte från gaspedal till bromspedal och lyckades därmed undvika en jävla smäll och det är vi mycket glada för.
Nu ligger vi äntligen på ett hotell nere vid stranden i Santa Barbara och här stannar vi till fredagmorgon då vi drar vidare mot Las Vegas. Förhoppningsvis är värdet såpass bra imorgon att vi kan ligga på stranden och sola, men om inte så ska vi nog kunna underhålla oss ändå. Staden verkar nämligen ha en hel del att erbjuda.
När vi klev in på hotellet här i Santa Barbara möttes vi av en ung kille i receptionen, han satt och lyssnade på Basshunter på Youtube. Lite oväntat...och på tal om något helt annat, strax innan vi svängde av Highway 1 stannade vi till på ett ställe där en massa andra turister hade stannat. Det visade sig att stranden nedanför var full av sjöelefanter och de gav ifrån sig otroligt märkliga och höga läten.
San Francisco.
Hallå där Sverige!
Nu ligger jag och Malle i vår kingsize bed på Americas best value hotell i Santa Cruz och lyssnar på Psycho Fox i Malles mp3. Vi har hunnit med en hel del sen vi skrev senast så vi börjar vl helt enkelt där vi slutade.
Igår (söndag) började vi med att besöka Sue och Brent på deras hotell, dom knäppte en avskedsbild på oss alla fyra och gav oss sedan sina Citypass-häften som gav oss tillgång till alla cable cars och bussar i stan. När vi hade tackat och önskat dom en trevlig resa hem åkte vi ut mot kusten för att ta båten ut till Alcatraz. Jag vet inte riktigt vad vi hade för förväntningar av detta utflyktsmål men det uppfyllde inte så mycket. Vi insåg helt enkelt att vi inte är jätteintresserade av kulturarv men nu har vi i alla fall sett detta gamla fängelse och allt runt omkring. Vår vistelse på Alcatraz blev som ni kanske förstår inte särskilt lång och när vi var tillbaka på fastlandet smet vi in på Aquarium of the bay och kollade på diverse vattendjur. Vi hade hoppats på enorma hajar men det största vi såg var en haj på sisådär 2-3 meter så det besöket var väl kanske inte heller nått att hänga i julgranen. Efter att vi spenderat nån timma i parken vid Fishermans wharf var vi dock laddade för nya äventry. Sue och Brent hade tipsat oss om ett torn på Telegraph Hill så vi bestämde oss för att åka dit med buss. Denna buss skulle ta oss hela vägen upp till tornet men efter en stund på bussen så fick vi för oss att det går nog snabbare att gå av här och gå UPP. Så var dock inte fallet men vi fick oss ett jäkla träningspass. För er som inte upplevt San Francisco på egen hand så är det omöjligt att förklara hur kuperad terränegn faktiskt är. Det är backar som lutar likt skidbacken Chocken på Idre Fjäll, alltså väldigt "promenadvänliga" backar.
Efter en lång dag med mycket frisk luft, landade vi på hotellet, hungriga som vargar. Som vi förklarade i tidigare dagboksinlägg så var området utanför vårt hotell en aning suspekt och så fort mörkret hade lagt sig var ett besök utanför hotellet förenat med livsfara, då luffarna hade tagit över staden. Men när magarna skriker efter mat så måste man göra något åt saken, vilket vi också gjorde. Vi lindade in oss i kläder (klimatet kvällstid i San Francisco var svinkallt) och gav oss ut på den gata vi ansåg mest respektabel, när vi närmade oss Union Square tog vi dock ett dumt beslut. Vi bestämde oss för att svänga upp en gata tidigare än beräknat för att komma till restaurangen snabbare, detta blev dock en senväg snarare än en genväg. Ungefär mitt på gatan kommer en förmodligen hög, svart luffare fram till oss, fäster ögonen i oss och följer efter oss. Vi tänkte att nu är det kört, nu drar han kniven men med en snabb undan manöver var vi påväg tillbaka till vår utgångspunkt och strax där efter satt vi på en thairestaurang och åt fantastiskt god mat. Vi orkade dock inte få i oss allt med tanke på att portionerna over here är så stora men vi hade en liten plan för detta. Här frågar dom alltid om man vill ta med sig den maten man inte äter upp och det var precis vad vi gjorde igår. Vi har nämligen börjar med lite välgörenhetsarbete här i USA. Den här maten skulle nämligen inte med oss till vårt hotell, den skulle ges till en uteliggare som vi ansåg vara i stort behov av lite god, varm mat och vi hittade den exemplariska snubben. Precis innan vi vinkade in en taxi för att åka hem och sova (ja, vi vandrade alltså inte dom 5 minuterna tillbaka till hotellet med rädsla av att bli ihjälhuggna av nått weirdo) så hittade vi en man som såg ut att ha vart utan mat i ett halvår. jag frågade om han ville ha lite mat och jag har aldrig sett någon bli så glad över något förut. Han sken som solen. De ni, de trodde ni inte om oss.
Ni kanske vill höra lite om dagens strapatser också, vi har ju nu lämnat vårt "hem" och San Francisco och gett oss ut på vägarna. Det hela började med att vi såg på när polisen grep en man utanför vårt hotell imorse, det var ett jävla pådrag och polisstrykan växte snabbt till det dubbla. Efter att vi lämnat in våra nycklar gav vi oss iväg till biluthyrningen. Tog vi en taxi dit? Näe. Borde vi tagit en taxi dit? JA. Att bestiga dessa backar med resväskor i släp är inget vi rekomenderar. Ännu ett träningspass alltså. När vi hade köat i en dryg timma fick vi äntligen tillgång till vår underbara röda Chevrolet. Jag tog ansvaret för den första körningen och Malle agerade co-driver och satan i gatan vad vi är grymma på att roadtripa i Kalifornien. Vi tänke börja dagen med att åka och se Golden Gate-bron, vi missade dock avfarten till utkiksplatsen så vi fick helt enkelt köra över bron och stanna på nästa utkiksplats. Efter ett par minuter där satte vi oss i bilen igen för att åka tillbaka samma väg vi hade kommit, vi skulle ju nämligen söder ut. När bron var avklarad kom vi till någon form av tullstation, vi förstod dock aldrig om man skulle betala, hur mycket man skulle betala och var man skulle betala så vi bara tutade igenom betalstationen. Om det var okej? Förmodligen ine, men vi blev inte jagade av några poliser som tur va. Eftersom vi gör den här roadtripen utan GPS så kan man tro att det kan komma att bli ganska crazy och så lär också bli fallet men första dagen har vi klarat alldeles exemplariskt. Vårt mål var Santa Cruz, och vart är vi nu? Jo, i Santa Cruz. Ett tips för er andra som tänker ge er ut på vägarna i Kalifornien är att åka på Highway 1, ni kommer se riktigt fina platser längs med vägen.
Santa Cruz är förövrigt raka motsatsen (borsett från vädret som är precis likadant, strålande sol, klarblå himmel men iskall vind som tenderar att övergå i storm) till San Francisco. Här finns inte en enda uteliggare, det är väldigt lugnt, tyst och rent här, befolkningen tycks även vara väldigt aktiv. Vi var nere en sväng på stranden när vi kom hit och varenda människa vi såg var ute på en löprunda. Vi har även hunnit med en liten visit på stadens "Casino" som mer påminner om spelhuset på Liseberg och dit ska vi nog igen om en stund för att duellera på dansmattorna.
Imorgon drar vi vidare till Monterey. En stad som vi har mer eller mindre noll koll på och det ska bli spännande. Efter vårt besök där vet vi inte riktigt vad vi ska ta oss till, vi ska nämligen inte va i Las Vegas innan på fredag men det kommer vi nog underfund med inom en snar framtid.
Vad gäller uteliv och party så har vi inte hunnit testa på detta än. Dels för att San Franciscos nattliv inte lockade särskilt mycket då vi inte förstod vart det fanns några uteställen, men det är som sagt Las Vegas som gäller på fredag så vi lär ta igen det då. Dont worry, be happy.
Nu ligger jag och Malle i vår kingsize bed på Americas best value hotell i Santa Cruz och lyssnar på Psycho Fox i Malles mp3. Vi har hunnit med en hel del sen vi skrev senast så vi börjar vl helt enkelt där vi slutade.
Igår (söndag) började vi med att besöka Sue och Brent på deras hotell, dom knäppte en avskedsbild på oss alla fyra och gav oss sedan sina Citypass-häften som gav oss tillgång till alla cable cars och bussar i stan. När vi hade tackat och önskat dom en trevlig resa hem åkte vi ut mot kusten för att ta båten ut till Alcatraz. Jag vet inte riktigt vad vi hade för förväntningar av detta utflyktsmål men det uppfyllde inte så mycket. Vi insåg helt enkelt att vi inte är jätteintresserade av kulturarv men nu har vi i alla fall sett detta gamla fängelse och allt runt omkring. Vår vistelse på Alcatraz blev som ni kanske förstår inte särskilt lång och när vi var tillbaka på fastlandet smet vi in på Aquarium of the bay och kollade på diverse vattendjur. Vi hade hoppats på enorma hajar men det största vi såg var en haj på sisådär 2-3 meter så det besöket var väl kanske inte heller nått att hänga i julgranen. Efter att vi spenderat nån timma i parken vid Fishermans wharf var vi dock laddade för nya äventry. Sue och Brent hade tipsat oss om ett torn på Telegraph Hill så vi bestämde oss för att åka dit med buss. Denna buss skulle ta oss hela vägen upp till tornet men efter en stund på bussen så fick vi för oss att det går nog snabbare att gå av här och gå UPP. Så var dock inte fallet men vi fick oss ett jäkla träningspass. För er som inte upplevt San Francisco på egen hand så är det omöjligt att förklara hur kuperad terränegn faktiskt är. Det är backar som lutar likt skidbacken Chocken på Idre Fjäll, alltså väldigt "promenadvänliga" backar.
Efter en lång dag med mycket frisk luft, landade vi på hotellet, hungriga som vargar. Som vi förklarade i tidigare dagboksinlägg så var området utanför vårt hotell en aning suspekt och så fort mörkret hade lagt sig var ett besök utanför hotellet förenat med livsfara, då luffarna hade tagit över staden. Men när magarna skriker efter mat så måste man göra något åt saken, vilket vi också gjorde. Vi lindade in oss i kläder (klimatet kvällstid i San Francisco var svinkallt) och gav oss ut på den gata vi ansåg mest respektabel, när vi närmade oss Union Square tog vi dock ett dumt beslut. Vi bestämde oss för att svänga upp en gata tidigare än beräknat för att komma till restaurangen snabbare, detta blev dock en senväg snarare än en genväg. Ungefär mitt på gatan kommer en förmodligen hög, svart luffare fram till oss, fäster ögonen i oss och följer efter oss. Vi tänkte att nu är det kört, nu drar han kniven men med en snabb undan manöver var vi påväg tillbaka till vår utgångspunkt och strax där efter satt vi på en thairestaurang och åt fantastiskt god mat. Vi orkade dock inte få i oss allt med tanke på att portionerna over here är så stora men vi hade en liten plan för detta. Här frågar dom alltid om man vill ta med sig den maten man inte äter upp och det var precis vad vi gjorde igår. Vi har nämligen börjar med lite välgörenhetsarbete här i USA. Den här maten skulle nämligen inte med oss till vårt hotell, den skulle ges till en uteliggare som vi ansåg vara i stort behov av lite god, varm mat och vi hittade den exemplariska snubben. Precis innan vi vinkade in en taxi för att åka hem och sova (ja, vi vandrade alltså inte dom 5 minuterna tillbaka till hotellet med rädsla av att bli ihjälhuggna av nått weirdo) så hittade vi en man som såg ut att ha vart utan mat i ett halvår. jag frågade om han ville ha lite mat och jag har aldrig sett någon bli så glad över något förut. Han sken som solen. De ni, de trodde ni inte om oss.
Ni kanske vill höra lite om dagens strapatser också, vi har ju nu lämnat vårt "hem" och San Francisco och gett oss ut på vägarna. Det hela började med att vi såg på när polisen grep en man utanför vårt hotell imorse, det var ett jävla pådrag och polisstrykan växte snabbt till det dubbla. Efter att vi lämnat in våra nycklar gav vi oss iväg till biluthyrningen. Tog vi en taxi dit? Näe. Borde vi tagit en taxi dit? JA. Att bestiga dessa backar med resväskor i släp är inget vi rekomenderar. Ännu ett träningspass alltså. När vi hade köat i en dryg timma fick vi äntligen tillgång till vår underbara röda Chevrolet. Jag tog ansvaret för den första körningen och Malle agerade co-driver och satan i gatan vad vi är grymma på att roadtripa i Kalifornien. Vi tänke börja dagen med att åka och se Golden Gate-bron, vi missade dock avfarten till utkiksplatsen så vi fick helt enkelt köra över bron och stanna på nästa utkiksplats. Efter ett par minuter där satte vi oss i bilen igen för att åka tillbaka samma väg vi hade kommit, vi skulle ju nämligen söder ut. När bron var avklarad kom vi till någon form av tullstation, vi förstod dock aldrig om man skulle betala, hur mycket man skulle betala och var man skulle betala så vi bara tutade igenom betalstationen. Om det var okej? Förmodligen ine, men vi blev inte jagade av några poliser som tur va. Eftersom vi gör den här roadtripen utan GPS så kan man tro att det kan komma att bli ganska crazy och så lär också bli fallet men första dagen har vi klarat alldeles exemplariskt. Vårt mål var Santa Cruz, och vart är vi nu? Jo, i Santa Cruz. Ett tips för er andra som tänker ge er ut på vägarna i Kalifornien är att åka på Highway 1, ni kommer se riktigt fina platser längs med vägen.
Santa Cruz är förövrigt raka motsatsen (borsett från vädret som är precis likadant, strålande sol, klarblå himmel men iskall vind som tenderar att övergå i storm) till San Francisco. Här finns inte en enda uteliggare, det är väldigt lugnt, tyst och rent här, befolkningen tycks även vara väldigt aktiv. Vi var nere en sväng på stranden när vi kom hit och varenda människa vi såg var ute på en löprunda. Vi har även hunnit med en liten visit på stadens "Casino" som mer påminner om spelhuset på Liseberg och dit ska vi nog igen om en stund för att duellera på dansmattorna.
Imorgon drar vi vidare till Monterey. En stad som vi har mer eller mindre noll koll på och det ska bli spännande. Efter vårt besök där vet vi inte riktigt vad vi ska ta oss till, vi ska nämligen inte va i Las Vegas innan på fredag men det kommer vi nog underfund med inom en snar framtid.
Vad gäller uteliv och party så har vi inte hunnit testa på detta än. Dels för att San Franciscos nattliv inte lockade särskilt mycket då vi inte förstod vart det fanns några uteställen, men det är som sagt Las Vegas som gäller på fredag så vi lär ta igen det då. Dont worry, be happy.
Första dagarna.
Ska resan fortsätta som den har börjat så kommer detta bli den bästa månaden i mitt liv. Vi började med en liten flygtur på 1,5 timma mellan Göteborg och Frankfurt i torsdags, eftersom planet var försenat så anlände vi även senare än beräknat i Frankfurt, detta var dock bara till vår fördel. Flygplatsen var nämligen enorm och vi hade aldrig hunnit med vårt plan om det inte varit för att vi blev eskorterade av två vakter. Planet mellan Frankfurt och San Francisco lyfte typ tio minuter efter att vi hade satt oss på våra platser (väldigt skönt att slippa sitta och vänta vill jag lova). Att sova på ett flygplan tillhör inte mina starka sidor så efter att jag sett Baksmällan tre gånger, The proposal en gång, My sister's keeper en gång och ett avsnitt av Simposon samt streckläst Herion Diaries så hade tolv timmar sprungit iväg och vi hade anlänt i San Francisco.
Första dagen spenderade vi vid Union Square där vi utforskade stadens shoppingutbud och gjorde av med en hel del pengar. Vi träffade också ett par roliga snubbar. En av dessa jobbade som vakt på Forever21 och tro det eller ej, men han var svensk. En annan serverade oss på Cheescake Factory samma dag och han berättade om en Love-parade som skulle äga rum dagen efter (idag) och han tyckte absolut att vi skulle komma. Vi besökte denna "festival" idag och det var verkligen helt insane, mer om det kommer snart. Under gårdagen åkte vi även ut till kusten och kollade läget, samt skaffade oss biljetter till Alcatraz som vi ska besöka imorgon. Området runt vårt hotell är lite halvsuspekt, det ligger uteliggare och knarkare överallt. Vi får hoppa över dom som häckar på en häcklöpningsbana när vi ska in till stan, och det är förmodligen inte för inte som polisen patrullerar här utanför så fort det blir mörkt. Standarn på hotellet är förövrigt helt okej och det tar bara ett par minuter att gå in till Union Square.
Idag har vart en väldigt händelserik dag. Malin har fyllt år och det har firats genom att se staden från alla dess sidor. Vi började med att skaffa tickets till the cabel cars, när detta var gjort fick vi köa i typ 30 minuter för att få åka iväg och under denna tid hann vi skaffa oss två nya kompisar. Ett par från Salt lake City, Sue och Brent 50+. Jag skulle nog vilja påstå att de är de trevligaste människorna jag någonsin träffaf och dom berättade om 10000 olika saker som vi måste se och göra på vår resa. Dom hade ju ett par år på nacken och hade besökt varenda stad i hela USA kändes de som. Vi åkte med dom till Lombard street, världens krokigaste gata. Vi tog lite bilder och sen åkte vi vidare till Fisherman's Wharf. Ett jättemysigt ställe längs kustremsan. Efter attvi bestämt oss för att gå och äta och Sue och Brent bestämt sig för att åka vidare och kolla på ett torn med en massa konst i så skildes vi åt. Vi utforskade sedan kustremsan på egen hand och efter lite mat och en glasspaus som vi delade med en galen fiskmås så tog vi en cable car ner till stan igen, vi ville ju inte missa The Love-parade som killen på restaurangen hade tipsat oss om igår och oh my god säger jag bara. Den här "festivalen" går nog at jämföra med Stockholm pride skulle jag tro men detta var nog något mer extremt. För det första så har värdet här idag varit lite sisådär, solen har vart framme men det har blåst otroligt mycket och vi har fryst hela dagen. Inne på festivalområdet gick de mest lättklädda runt spritt språngande nakna. De flesta var dock klädda i bikiniöverdel, kortkortkjol och nätstrumpbyxor. Folk såg helt crazy ut och med tanke på hur mycket dom rökte på och knarkade så lär dom ju varit ganska crazy. Musiken som spelades på de olika scenerna går att jämföra med nån typ av techno som spelades på discon när vi gick i mellan- och högstadiet. När vi kom tillbaka hit till hotellet för en stund sen så luktade vi som ett jävla knarklager så det var raka vägen in i duschen som gällde och nu kör polis och ambulans mer eller mindre om varandra här utanför hotellet, min gissning är att de ska till festivalområdet som ligger one block away.
Imorgon är det Alcatraz och Golden Gate-bron som gäller och på måndag hämtar vi ut vår hyrbil och ger oss iväg på nya äventyr.
Ciao!
Första dagen spenderade vi vid Union Square där vi utforskade stadens shoppingutbud och gjorde av med en hel del pengar. Vi träffade också ett par roliga snubbar. En av dessa jobbade som vakt på Forever21 och tro det eller ej, men han var svensk. En annan serverade oss på Cheescake Factory samma dag och han berättade om en Love-parade som skulle äga rum dagen efter (idag) och han tyckte absolut att vi skulle komma. Vi besökte denna "festival" idag och det var verkligen helt insane, mer om det kommer snart. Under gårdagen åkte vi även ut till kusten och kollade läget, samt skaffade oss biljetter till Alcatraz som vi ska besöka imorgon. Området runt vårt hotell är lite halvsuspekt, det ligger uteliggare och knarkare överallt. Vi får hoppa över dom som häckar på en häcklöpningsbana när vi ska in till stan, och det är förmodligen inte för inte som polisen patrullerar här utanför så fort det blir mörkt. Standarn på hotellet är förövrigt helt okej och det tar bara ett par minuter att gå in till Union Square.
Idag har vart en väldigt händelserik dag. Malin har fyllt år och det har firats genom att se staden från alla dess sidor. Vi började med att skaffa tickets till the cabel cars, när detta var gjort fick vi köa i typ 30 minuter för att få åka iväg och under denna tid hann vi skaffa oss två nya kompisar. Ett par från Salt lake City, Sue och Brent 50+. Jag skulle nog vilja påstå att de är de trevligaste människorna jag någonsin träffaf och dom berättade om 10000 olika saker som vi måste se och göra på vår resa. Dom hade ju ett par år på nacken och hade besökt varenda stad i hela USA kändes de som. Vi åkte med dom till Lombard street, världens krokigaste gata. Vi tog lite bilder och sen åkte vi vidare till Fisherman's Wharf. Ett jättemysigt ställe längs kustremsan. Efter attvi bestämt oss för att gå och äta och Sue och Brent bestämt sig för att åka vidare och kolla på ett torn med en massa konst i så skildes vi åt. Vi utforskade sedan kustremsan på egen hand och efter lite mat och en glasspaus som vi delade med en galen fiskmås så tog vi en cable car ner till stan igen, vi ville ju inte missa The Love-parade som killen på restaurangen hade tipsat oss om igår och oh my god säger jag bara. Den här "festivalen" går nog at jämföra med Stockholm pride skulle jag tro men detta var nog något mer extremt. För det första så har värdet här idag varit lite sisådär, solen har vart framme men det har blåst otroligt mycket och vi har fryst hela dagen. Inne på festivalområdet gick de mest lättklädda runt spritt språngande nakna. De flesta var dock klädda i bikiniöverdel, kortkortkjol och nätstrumpbyxor. Folk såg helt crazy ut och med tanke på hur mycket dom rökte på och knarkade så lär dom ju varit ganska crazy. Musiken som spelades på de olika scenerna går att jämföra med nån typ av techno som spelades på discon när vi gick i mellan- och högstadiet. När vi kom tillbaka hit till hotellet för en stund sen så luktade vi som ett jävla knarklager så det var raka vägen in i duschen som gällde och nu kör polis och ambulans mer eller mindre om varandra här utanför hotellet, min gissning är att de ska till festivalområdet som ligger one block away.
Imorgon är det Alcatraz och Golden Gate-bron som gäller och på måndag hämtar vi ut vår hyrbil och ger oss iväg på nya äventyr.
Ciao!
Peace.
Vi befinner oss nu i Santa Barbara och idag har vi legat och stekt på stranden hela dagen. Underbart. Nu ska vi snart ge oss ut på en shoppingrunda och unna oss en jäkla massa nya kläder. Vår bilresa hit igår tog nämligen musten ur oss så vi behöver muntra upp oss själva lite.
Det tar förövrigt 100 år att ladda upp bilder här så vill ni se mer bilder från resan, gå in på resdagboken och sök på SandraEvaldsson.
Ben & Jerrys med en fiskmås.
San Francisco.
Hej, hej halla! Vi paborjar nu var andra dag i San Francisco och livet leker. Vi kan tyvarr inte anvanda var dator har pa hotellet sa vi kan inte ladda upp nagra bilder an, men det kommer. Idag fyller Malin ar och det ska firas ordentligt. Vi traffade en skan snubbe igar som berattade om en stor Love-parade som ska paga hela dagen sa vi har en del att sta i idag. Igar utforskade vi San Franciscos shoppingutbud och gjorde av med en hel del pengar. Vi hade forovrigt typ 30 grader har igar pa dagen vilket var valdigt skont. Nar kvallen kom och solen gick ner holl vi dock pa att frysa ihjal. Min forbannade forkylning blir inte det minsta battre men det ar sak samma nar vi har sa kul. Omradet runt vart hotell ar forovrigt inte det basta. Det springer mycket skumt folk har utanfor och polisen patrullerar pa kvallarna. Igar sag vi nar dom haffade en brud, satte handfagsel pa henne och drog ner hennes brallor. Det var lite udda, inte riktigt som hemma...
Nae, nu maste jag sticka vi ska ut pa aventyr. Vi hors.
Nae, nu maste jag sticka vi ska ut pa aventyr. Vi hors.
Bye bye Sweden.
Nu lämnar jag mitt hem för fem veckor i USA. Yeey. Känner jag mig själv rätt så har jag glömt packa ner något viktigt, men det är sak samma, det får köpas på plats. Näe nu måste jag sticka innan jag spricker av nipprighet. See ya! Ciao ♥.
You name it.
Nipprig. Rastlös. Stirrrig. Nervös. Glad. Tokig. Spänd. Otålig. Hispig. Tossig. Virrig. Pigg. Upprymd. Ivrig. Förväntasfull. Laddad. Nyfiken. Pirrig.
